Vad håller de på med på biblioteket?

Här kan du läsa mer om Kulturkvarteret och den pågående gallringen av magasinet.

Vad håller de på med på biblioteket?

Biblioteket är för de flesta en plats för studier och avkoppling. En plats där vem som helst är välkommen. Förutom sagostunder, författarbesök, skrivarverkstad, dockteater, konsumentvägledning och många andra arrangemang jobbar vi givetvis med böcker. Eller medier, som vi också kallar det, eftersom vi har mer än bara böcker. Den senaste tiden har det kommit många frågor kring hur vi hanterar just medier.

Folkbibliotekets uppdrag

Den offentliga biblioteksverksamheten styrs främst av bibliotekslagen. I den står bland annat att folkbiblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. Att främja tillgången till litteratur innebär inte att varje enskilt bibliotek eller biblioteksorganisation måste ha alla böcker i sitt bestånd. Det vore en omöjlighet för de allra flesta bibliotek. Däremot ska ditt bibliotek kunna hjälpa dig att finna vad du söker, genom inköp, fjärrlån eller vidare hänvisning.

Inköp

Varje år köper vi in tusentals fysiska medier, det vill säga böcker, ljudböcker, filmer, seriealbum, skivor, tv-spel och tidskrifter. Till det kommer elektroniska medier, som e-böcker, e-ljudböcker, e-tidskrifter och databaser.

Gallring

Då vi köper in så många böcker, tidskrifter mm behöver vi gallra regelbundet för att göra plats i hyllorna. En bok in måste betyda en bok ut, annars får vi helt sluta köpa in böcker. Folkbiblioteken har inget bevarandeansvar, till skillnad från till exempel Kungliga biblioteket i Stockholm.

Gallringen är en del av det dagliga arbetet i form av att till exempel trasiga böcker plockas bort direkt. Om det är en bok som fortfarande finns att köpa in och den bedöms vara bra att ha kvar i beståndet köps den in på nytt.

Övrig gallring görs regelbundet men inte så ofta, i regel en gång per år. Då tas så kallade hyllvärmarlistor ut från datasystemet. En tidsgräns anges för när senaste utlån ska ha skett och systemet plockar ut de medier som faller utanför den gränsen. När vi gallrar i bibliotekshallen och på våra stadsdelsbibliotek brukar en sådan tidsgräns anges till 2-3 år sedan senaste lånet.

Med listan i handen görs sedan en individuell bedömning av varje bok. Det vi tittar på är bland annat:

  • Är boken fortfarande i gott skick? Trasiga och smutsiga böcker är inte roliga för någon att låna.
  • Hur många exemplar har vi av boken – kanske behöver vi inte ha så många kvar? Nya, omskrivna titlar köps i regel in i flera exemplar, men när de har tappat i popularitet finns sällan ett behov av att bevara samtliga exemplar.
  • Är boken av lokalt intresse? Vi sparar material som är kopplat till Örebro län.
  • Finns en nyare, reviderad utgåva? Vi kanske redan har den eller så finns den att köpa in. När det gäller facklitteratur kan det vara viktigt att inte ha kvar inaktuell information som förvillar.
  • Är boken värd att spara utifrån till exempel kulturhistoriskt värde? Även om boken inte har varit utlånad på länge kan den ändå vara av intresse.

Bifogad på denna sida finns vår mediepolicy, som innehåller ett stycke om magasinering och gallring.

Magasinet

Bibliotekets magasin är inte ett arkiv, utan ska vara en levande del av samlingarna. Därför behöver även det gallras regelbundet. I magasinet förvaras främst böcker som inte används så ofta. Där finns även extra exemplar av vissa titlar, tidskrifter från föregående år, gamla dagstidningar och mycket mer. Vid gallring i bibliotekshallen eller på våra andra bibliotek kan det vara så att en bok magasineras istället för att slängas, för att den bedöms vara viktig att ha kvar. Principerna kring gallring i magasinet ser ungefär likadana ut, men tidsgränsen för hyllvärmarlistan sätts till betydligt fler år. Skönlitteratur samt litteratur som tillhör allmängods och allmänbildning prioriteras i beståndet.

Bifogad på denna sida finns uppdragsbeskrivningen kring magasinsgallringen inför Kulturkvarteret.

Kulturkvarteret

Många undrar varför det gallras så mycket från magasinet just nu. En del av förklaringen är att gallringen av magasinet har varit eftersatt under ett antal år. I brist på resurser har gallring av beståndet i bibliotekshallen och på våra stadsdelar prioriterats. Då blir det extra mycket nu eftersom vi måste hinna gå igenom samlingarna och gallra för att kunna flytta till Kulturkvarteret.

Den andra delen av förklaringen är att i det lokalprogram som låg till grund för arkitekttävlingen inför Kulturkvarteret angavs ytan för magasinet till 450 kvadratmeter. Det är en stor minskning mot vad vi har idag men ytan bedömdes räcka för framtida behov, bland annat med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekets framtida verksamhetsutveckling. Det ska påpekas att hela det nuvarande magasinet inte används till samlingarna, utan delar av det används som förråd för till exempel julpynt, bokpåsar och gåvoböcker.

Det nya magasinet beräknades kunna innehålla ca 1800-1900 hyllmeter. Under sommaren visade den sista riktpriskalkylen att byggkostnaden skulle bli alldeles för hög. Trots en mängd besparingar på andra delar i bygget, som till exempel materialval, gick det inte ihop. Då togs beslutet att stryka källarplanet. För att inte förlora magasinet som samling flyttades istället kompakthyllorna upp till de övriga två biblioteksvåningarna. I dagsläget ser det ut att få plats samma antal hyllmeter som var beräknat för magasinet. Det beräknade antalet studie- och sittplatser minskas som en följd av detta, men det kommer fortfarande bli fler platser i Kulturkvarteret än vad vi har idag.

Det har förekommit uppgifter om att bokbilsverksamheten skulle vara hotad. Den kommer istället utökas, tack vare bidrag från Statens Kulturråd. Skillnaden är att vi inte har ett garage för verksamhetens fordon i källaren, vilket gör att vi måste parkera dem någon annanstans. Örebroporten arbetar för en lösning som fungerar för verksamheterna.

Vart tar de gallrade böckerna vägen?

De böcker som vi gallrar måste ju ta vägen någonstans. En del av dem skickas till depåbiblioteket i Umeå, som tar emot donationer från svenska bibliotek. De tar dock bara emot titlar som de inte redan har i sina samlingar. Därifrån, eller från andra bibliotek, kan vi fjärrlåna titlar som vi saknar.

Resten av böckerna säljs, skänks eller slängs. Varje enhet får avgöra vad som passar bäst. I de fall böcker säljs eller skänks är det böcker som fortfarande är i tillräckligt gott skick för att läsas. Trasiga och smutsiga böcker slängs ändå.

När vi nu gallrar så stora mängder på just Stadsbiblioteket blir hanteringen för omfattande för att ställa upp för försäljning eller för att skänka. Vi har inte heller resurser för att sortera ut särskilda böcker åt besökare som frågar efter det. De efterfrågade böckerna kanske inte ens är aktuella för gallring.

Uppgifterna som har framkommit i media om att biblioteket bränner böcker stämmer faktiskt. Det är inte tillåtet att slänga hela böcker i återvinningen. För att gå till återvinning måste inlagan, dvs alla sidorna, skäras loss från pärmen och inbindningen. Då kan inlagan läggas i pappersåtervinningen. Pärmen går till förbränning. Denna hantering skulle vara alldeles för resurskrävande även i normala fall, vilket gör att kasserade böcker sorteras som grovsopor.

Saknar du en titel?

Biblioteken i Örebro har aldrig haft och kommer aldrig kunna ha alla böcker och andra medier som någonsin har givits ut. Det fina med bibliotekssamverkan, som är lagstadgad, är att vi kan låna in medier från bibliotek runt om i landet när vi saknar just den efterfrågade titeln, likaväl som att låntagare på andra håll i landet kan låna medier som vi har. Om du saknar en titel kan vi med största sannolikhet fjärrlåna den, exempelvis från depåbiblioteket. Prata med ditt närmsta bibliotek!

Målgrupp:

den 17 augusti 2018