Karl Ove Knausgård har skrivit fyra årstidsböcker, där "Om hösten" är den första. Detta är första delen i en svit skriven av en far till sin ofödda dotter. Boken är skriven som en samling essäer om “detta fantastiska, som du snart skall få möta och se”. Knausgård beskriver allt från abstrakta känslor till vardagens mest prosaiska brödsmulor, kaffe som hälls i koppen och tuggummi på asfalten. Med sin encyklopediska beskrivning av världen vill han presentera allt för sin dotter, ännu ett foster. Allt är viktigt, från kiss till ambulansen och telefonen.

Knausgård sätter ord på allt som ingår i den mänskliga existensen. Han vill beskriva det mellanrum som finns mellan han själv och världen, som vuxna har till skillnad från barn. Boken är berikad med Vanessa Bairds vackra illustrationer. Om du inte är en Knausgårdian som jag och inte har läst denna bok, gör det! Varför? Missa inte ärlighet! En sällan påträffad egenskap i vår värld.