År 1914 gav sig skeppet Endurance med sir Ernest Shackleton ut på det som skulle bli en sista ödesdiger resa till Sydpolen. Den legendariska resan kan man följa i Shackletons dagbok "South". Nu har till allas vår glädje ytterligare en dagbok dykt upp skriven av en annan expeditionsmedlem, nämligen ingen mindre än Mrs Chippy, skeppskatten.

Mrs Chippy mönstrar på tillsammans med sin husse timmermannen Henry McNeish. Hon finner sig snabbt tillrätta ombord och åtar sig för expeditionen viktiga uppgifter. Hon utför mus-kontroller under däck och letar med osviklig precision alltid upp den varmaste platsen på skeppet för sina sovstunder. Hon håller vakten sällskap om natten och överlämnar ofta små gåvor i form av nyfångade möss. Dock är hon noga med att inte slarva med den egna sömnen för som hon själv uttrycker det ”Om jag låter mig slitas ut är jag inte till nytta för någon”.

Mrs Chippy höll också ordning på draghundarna och drog sig inte för att lägga sig på taket till deras burar för en närmare observation. Detta uppskattades dessvärre inte av hundarna. Mrs Chippy konstaterar att hundar helt enkelt inte besitter ”den finkänslighet och samarbetsförmåga som krävs för en expedition som vår”. Hon tillbringar också många timmar med att ihärdigt stirra ut över isen för att upptäcka sälar eller pingviner. Viktiga arbetsuppgifter på en båt. 

Fastfrusen

När så Endurance fryser fast i packisen vidtar månader av vedermödor. Mrs Chippy bidrar alltid på sitt speciella sätt, inte minst med närhet och värme. 21 november 1915 var skeppet så illa skadat att man tvingas överge det. Shackleton genomför nu sin heroiska resa i en livbåt över öppet hav 720 sjömil till Grytviken för att hämta hjälp. Resten av deltagarna får övervintra på isen. Shackleton återkommer efter nästan ett år och lyckas rädda alla expeditionsmedlemmar ... nästan.

En underbar bok för alla oss kattälskare som inser katter ofta är klokare än människor. Dessutom ytterligare en intressant berättelse om de fantastiska män som riskerade (och förlorade) sina liv i upptäckten av polerna. Kom ihåg att polerna under denna tid verkligen var Terra incognita och att varken GPS, Helly Hansen eller termobyxor existerade. Jag tröttnar aldrig på att läsa om dessa makalösa bravader. Helst hemma i stugvärmen under en filt med en mugg glögg och värmeljusen tända.