Alisons uppväxt är kanske inte den vanligaste, tidigt flyttar familjen tillbaka till faderns födelseort för att ta hand om hans föräldrars begravningsbyrå. Hon och hennes båda bröder växer upp med en närhet till döden som de flesta familjer självklart inte har. Det går inte att få med i översättningen av titeln på boken, men det är en lek med ordet fun(eral) home.

Ett hem eller ett hus?

Alisons pappas livsverk var att renovera deras hus. Trots att de inte hade så mycket pengar lyckades han återskapa ett gammalt nergånget hus till dess forna glans, både på utsidan och insidan. I sitt renoverande var han också tyrannisk. Sin egen familj var han däremot ganska likgiltig till, och Alison beskriver det som att det egentligen var som att hennes far ”ibland njöt av att ha en familj, eller åtminstone den air av äkthet vi gav hans föreställning. Ett slags stilleben med barn.”

Faderns sätt påverkade i sin tur hennes egen utveckling i motsatt håll: ”Jag var spartansk när min far var atensk. Modern när han var viktoriansk, grabbig när han var fjollig. Utilitaristisk när han var estetisk”. Han bar på ett starkt självförakt som påverkade hela familjen som får leva med plötsliga raseriutbrott eller vänlighet. Han var närvarande fast borta.

Hemligheten

Det är något med hennes pappa som hon inte vet om när hon är liten. Han är homosexuell och har förhållanden med ett antal unga män. Detta får ingen veta, men under Alisons tonårstid börjar saker komma fram. När hon börjar på college börjar hon själv att utforska sin lesbiska identitet. Genom boken så söker hon efter likheter och olikheter med pappan. Berättelsen rör sig genom hennes barndom, med en del kast i tiden, till exempel reflektioner kring pappans begravning. Hon undrar många gånger vad som hade hänt om hennes pappa hade levt längre. Och hur skulle hon själv ha varit om hon varit ung under samma tid som han?

Sökande litteratur

Bechdel försöker närma sig sin pappa och se på deras relation genom att koppla sitt och pappans liv till olika litterära klassiker. Det börjar redan i inledningen, där hon liknar honom vid att vara både Daidalos, Ikaros och Minotauren. I sin renoveringskonst var han Daidalos, uppfinnaren och skaparen av det fantastiska huset (labyrinten) och i sina oberäkneliga vredesutbrott var han som monstret Minotauren, som gömdes i den vindlade labyrinten.

De här kopplingarna fortsätter senare till att inbegripa ”Den store Gatsby”, ”På spaning efter den tid som flytt” och så vidare, inte bara böckerna utan också författarnas livsöden. Det är egentligen inte så konstigt att göra de här kopplingarna, eftersom hennes far var engelsklärare och hela tiden läste mycket böcker. Böckerna och pappan hänger ihop. Man skulle kunna tro att även hans vackra böcker i den perfekta bokhyllan skulle vara kulisser i det sköna huset, men han läste allt.

Gillar boken

Jag gillar verkligen den här boken! De enkla teckningarna i gråskala är lätta att ta till sig och passar bra ihop med texten. De många litteraturreferenserna gör att det underlättar om man vet en del om västerländsk litteraturhistoria för att kunna hänga med i svängarna. Och ändå så är det inte litteraturkopplingarna som är poängen. Det är ju sökandet efter att förstå den del av sin familj och sig själv som gått förlorad. Och det behöver man inte kunna litteraturhistoria för att förstå.