Genom fönstret till hönsgården ser Knopp de andra djuren som strövar fritt omkring på lagårdsbacken. En gång ser hon en rad med kycklingar gåendes efter sin mamma och hennes hjärta värker av längtan efter att få ruva ett av sina ägg. 

Hon ser akaciaträdet blomma och vissna år efter år. Knopp blir så sjuk av sin längtan att bonden kastar henne i Dödens grop i tron att hon är död. Men Knopp är en överlevare.
 

Vänskap

Livet utanför hönsgården blir inte riktigt som hönan Knopp föreställt sig. De andra djuren vill inte ha en skabbig värphöna i sin lada. De röstar ut henne. Här finns en strikt hackordning och tuppen är på topp (givetvis!) och längst ner finns en vildand, Såskopp. Han blir Knopps bästa vän och hjälper henne mot allas gemensamma fiende, Vesslan. Deras vänskap växer och Såskopp gör så slutligen ett sista storslaget offer för sin vän.
 

Romanen har allt

Denna tunna bok innehåller allt. Kärlek, vänskap, föräldraskap men också svek, grymhet och död. Den lilla hönan kämpar med näbbar och klor (bokstavligt talat) för sitt liv och sin rätt att själv få välja. Boken är en hyllning till friheten och till individen. Knopps dröm besannas även om det inte blir riktigt som hon trott. Det är ett tufft liv utanför hönsgården som väntar.
 

Modern klassiker

Den sydkoreanska författaren Sun-Mi Hwangs bok kom ut år 2000 och blev omedelbart en modern klassiker i sitt hemland. Den har översatts till över ett dussin språk och har blivit animerad film, musical och seriebok. Nu har Ninni Holmqvist översatt den engelska upplagan till svenska. Ur boken:
 
”Knopp var världens bästa namn. En knopp växte och blev till ett blad som omfamnade vinden och solen innan det föll och ruttnade och blev till mull och fick väldoftande blommar att blomma. Knopp ville göra något med sitt liv, precis som knopparna på akacian. Det var därför hon hade döpt sig själv efter dem. Ingen kallade henne Knopp, och hon visste att hennes liv inte var som knopparnas, men namnet fick henne ändå att må bra. Det var hennes hemlighet.”