När jag bläddrar i boken slås jag av en typisk bibliotekarietanke – vilka av dessa författare finns på stadsbiblioteket? Vad kan läshungriga örebroare hitta på sitt eget bibliotek? Jag bestämmer mig för att djupdyka i magasinet! Följ med!

Olaus Petri

På avd Cd (Äldre teologisk litteratur) hittar jag flera skrifter av och om Olaus Petri. Har finns "Samlade skrifter" i 4 delar i ett vackert skinnband. Utgivna 1914 med förord av Harald Hjärne. Volymerna är inte helt lättlästa eftersom den gamla svenska stavningen har behållits. Men man får vara tacksam  för att det åtminstone inte är i frakturstil. Två volymer "Skrifter i urval" i pansarband från 1925 och 1968. Det finns också en engelsk bok "The manual of Olavus Petri" 1529 utgiven 1953.  På avd Cjz ( Kyrkohistoria : särskilda personer) finns en del . Bland annat ett tunt litet häfte "Olavus Petri självbiografiska anteckningar". Utgivet 1993 när Örebro firade 500 årsminnet av hans födelse.

Räven raskar uti riset

Hyllan Ncad (Närke) finns mycket att botanisera i. Gabriel Djurklous "Nerikes folkspråk och folklif. Anteckningar utgifne till fornvänners ledning". 1860 utgavs detta band. Här finns ordspråk, gåtor, ordlista och sägner. Bland anna nämns en Folklek som heter "Räven raskar uti riset". Idag förvanskat till "Räven raskar över isen"? Boken finns även i en nyare upplaga från 1978. Djurklous böcker kan också hittas på avd H.07 (Folkdiktning). Här finns fler sagor och äventyr från Närke

På avdelningen för svensk skönlitteratur Hc hittar vi Lars Wivallius "Sweriges Rijkes Ringmur" i en nyare utgåva från 1980. Annars finns det mesta om Wivallius på avd Gcz (Svenska författare) bland annat hans "Självbiografi  : Brev och prosastycken". Likaså en sönderläst biografi av Henrik Schûck från 1918. Boken är för övrigt tillägnad "Mina goda vänner Anders och Emma Zorn". Här finns också ett exemplar av Jörälvs bok "Lärkans sång är inte lång" placerad i magasinet av utrymmesskäl. De flesta exemplar står på så kallad öppen hylla.

Varför står vissa böcker i magasinet?

Vi letar oss vidare i magasinets gömmor. I magasinet placeras böcker som inte lånats ut under en viss tid.  Det är alltså inga andra kriterier kring läsvärde, kvalitet eller annat som avgör placeringen. När en bok inte varit utlånad på 2-3 år övervägs en placering i magasinet. Det är ett noggrant och svårt ställningstagande kring vad som ska magasineras och vad som ska utrangeras. Ibland placeras böcker i magasinet när vi har flera exemplar och hyllan är proppfull. Folkbiblioteken har idag inte ett bevarandeuppdrag utan endast ett tillgänglighetsuppdrag.

Idag är magasinet öppet så att alla kan botanisera bland hyllorna. Tidigare var magasinet endast för personal och låntagarna fick vackert vänta på att få sina böcker upphämtade. Det finns ett så kallat "Ä-mag", det víll säga böcker äldre än cirka 150 år, som är låst. Saxonarkivet har sitt eget magasin samt ett eget Ä-magasin. I Saxonarkivet samlas böcker som handlar om Örebro, alltså inte böcker av människor som bott eller bor i Örebro.

I just Ä-mag finns bland annat Johan Fredric Bagges bok från 1785 "Beskrifning om upstaden Örebro". Där finns också "Handbok för resande i Örebro" av Gustaf Blomquist. Han var anställd i Örebro tidning en kort period. Boken kom ut 1883 men finns inte omnämnd i "Författarna och staden", så vitt jag kan se.

Nyare tider

Thorsten Ehrenmark, Hans Mörk, Margit Palmaer, Bertil Waldén, Erik Rosenberg med flera, samt nyare tiders författare finns givetvis i bibliotekets samlingar. Dessa böcker lånas en hel del så man kan hitta dem i både lånehallen och i magasinet.

Tipsat av Marita Lindskog, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek