Start för innehåll

Talbok eller ljudbok - har du svårt att veta skillnaden?

Det är inte ovanligt att den snabba teknikutvecklingen idag skapar begreppsförvirrning. I artikeln får du veta mer om olika sorters böcker.

CD-skiva, Källa: Wikipedia 

Det finns talböcker, daisyböcker, ljudböcker och e-böcker. Hur ska vi kunna skilja på alla dessa termer, när det inte är den gamla trogna pappersboken vi är ute efter. Vi vill istället låna en bok som är inspelad på en skiva, eller en bok som vi kan läsa eller lyssna på i mobilen, datorn eller surfplattan. Vad är skillnaden mellan en ljudbok och en talbok.

Ljudbok                                          

En ljudbok är en inläst bok som är uppspelningsbar i till exempel en MP3-spelare, CD-spelare, mobiltelefon eller dator. Det är en kommersiell produkt, inspelad på uppdrag av förlaget. Boken är oftast inläst av etablerade och utbildade skådespelare som dramatiserar och gestaltar bokens handling eller av författaren själv. Ljudböcker regleras av upphovsrättslagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Författaren ger sitt godkännande till ljudboksproduktionen och får sedan en författarersättning vid försäljningen. En ljudbok behöver inte nödvändigtvis överensstämma med orginalboken, den kan bland annat vara förkortad eller ha omkastade kapitel.

Talbok

Det är vanligt att ljudboken förväxlas med talboken som inte är en kommersiell produkt och är till för personer som har svårt att läsa tryckt text. En talbok är en inläst bok avsedd för personer som har ett läshinder, som  synskadade, blinda eller personer med läs- och skrivsvårigheter. Talböcker är producerade med offentliga medel och böckerna får inte säljas i den allmänna handeln och skyddas av 17:e paragrafen i upphovsrättslagen, lagen (1960:729).

”17 § upphovsrättslagen reglerar framställning och användning av anpassade medier för personer med funktionshinder som behöver detta för att kunna ta del av verket, det vill säga personer med läsnedsättning”

En talbok återger alltid texten exakt som i den tryckta boken, inläsningen är oftast rak och ofärgad för att överlåta dramatiseringen till läsaren.  Nya talböcker framställs i DAISY-format vilket gör att de går att bläddra, söka, sätta bokmärken i och att de oftast ryms på en enda cd-skiva.  Talböcker får endast framställas av bibliotek eller organisationer som har tillstånd från regeringen. Sedan 1 januari 2013 har Talboks- och punktskriftsbiblioteket bytt namn till "Myndigheten för tillgängliga medier", MTM. Det är en central myndighet med ansvar för produktion och utlåning av talböcker till övriga bibliotek.

Talking book

Dagens svenska term talbok har sitt ursprung i amerikansk-engelskan. Den amerikanska termen för en bok inspelad på band för synskadade är talking book och fram till 1955 använde man en direkt översättning i svenskan den talande boken. Det var först 1955 som begreppet talbok och talböcker började användas parallellt med den talande boken.

Talboken har sitt ursprung i USA, och startade den 3 mars 1931, då USA fick en federal biblioteksverksamhet för blinda. Den nya lagen gav blinda amerikaner rätt till att låna blindskriftsböcker via 19 regionala bibliotek runt om i USA. Samtidigt hade American Foundation for the Blind (AFB) genomfört en undersökning som visade att endast 20 % av den blinda befolkningen kunde punktskrift. Bara hälften av dessa kunde behärska punktskrift så väl att de kunde tillgodogöra sig innehållet i en bok.

Resultatet av forskningen gjorde att man började fundera på att ta fram ett nytt läsmedium för synskadade och uppfinningen av grammofonskivan gjorde det möjligt. I mars 1933 antog kongressen ett tillägg till lagen om biblioteksservice till blinda och synskadade. Den gav staten rätt att förse denna grupp med inspelade böcker. På 1950-talet ersattes grammofonskivorna av rullband och på sjuttiotalet av en kompaktkassett med fyra spår. 

Sverige

I Sverige förre 1950- talet hade personer med synskada och blinda endast tillgång till punktskriftsböcker som de fick låna från De Blindas Förening, DBF. Bandspelartekniken introducerades vid 1940-talets slut, och 1951 startade DBF utveckling av den nya tekniken. Utlåning av talböcker på öppen spole satte i gång 1955. Redan 1958 började DBF samarbeta med folkbiblioteken och 1960 började företaget Bibliotektjänst att framställa talböcker och sälja till biblioteken ute i landet. Biblioteksverksamheten drevs vidare när föreningen 1975 bytte namn till Synskadades Riksförbund SRF.

Under åren 1973-1975 pågick försöksverksamhet med en bred grupp låntagare i syfte att bland annat fastställa vilka personer som var berättigade till att låna talböcker. 1977 stadgade man nya regler om vilka grupper som var talboksberättigade. År 1980 bildades myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Tpb och tog över verksamheten från De Blindas Förening. Alla böcker fördes över till Tpb som därmed blev lånecentral för talböcker.                      

Myndigheten för tillgängliga medier

Tal- och punktskriftsbiblioteket, heter numera Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Det är en statlig kulturmyndighet som har till uppgift att i samarbete med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och personer med läsnedsättning får tillgång till litteratur.
En av deras uppgifter är att framställa och låna ut talböcker. Under mitten av 1990-talet började TPB forska om ett nytt talbokssystem som skulle ersätta det gamla systemet. År 2005 hade alla gått över till det nya digitala systemet som heter DAISY och TPB slutade helt att producera analoga inspelningar på kassettband.

DAISY är en förkortning för Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem. En DAISY- talbok består av en samling datafiler som är lagrade på en CD-romskiva. Under 1980-talet utvecklade TPB alternativa inläsningar för nya grupper av läsare. Hit hör bland annat talböcker för lästräning och specialinläsningar. Det finns ca 100 000 talbokstitlar. Numera kan man själv ladda ner böcker till sin dator eller surfplattan. De flesta talböckerna är på svenska, men det finns även böcker på 48 andra språk.


Violetta Rokka, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek

Länkar

Läs mer om talböckernas historia

Läs mer

  1. Talboken 50 år! (2005)

    Omslagsbild för Talboken 50 år!
    1. Bok (1 st) Bok (1 st), Talboken 50 år!

Besökarnas kommentarer

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Inga kommentarer lämnade